livet i pite
Hej på er alla fina!
Vårt liv i Piteå har sakta men säkert börjar rulla på. Vi har installerat oss hos min morfar i en tvåa i väntan på HUSET, som renoveras och ser bättre och bättre ut för var dag som går. Vi räknar dock inte med att flytta in förens i okt-nov nångång. Vi har inte fått in Molly på nåt dagis än, och har inte platsgaranti förens i oktober, men Johannes kan vara pappaledig. Mitt arbetsliv har precis börjat komma igång. Jag har flera projekt som jag fnular på och i oktober börjar jag mest troligt en starta eget kurs. Tills dess får jag jobba genom min mammas företag. Det känns jättespännande och lite förutbestämt att jag blir egen. Både mamma och pappa är/var egna företagare så man har det väl i blodet...
Nu gäller det bara att komma på nåt kitchigt namn. Nåt med dramapedagogik iallafall.
Molly slår oss ständigt med häpnad. För ungefär en vecka sen började hon härma och prata på en massa och nu är det ett ständigt tjatande. Hur gulligt som hellst och vi blir helt imponerade. Hur kan det gå så fort!!!??? Vi saknar er jättemycket och vet att ni alla har massor för er, men vi hoppas på en återträff när vi kommer till sthlm igen.
Kram på er!
Hanna
Vårt liv i Piteå har sakta men säkert börjar rulla på. Vi har installerat oss hos min morfar i en tvåa i väntan på HUSET, som renoveras och ser bättre och bättre ut för var dag som går. Vi räknar dock inte med att flytta in förens i okt-nov nångång. Vi har inte fått in Molly på nåt dagis än, och har inte platsgaranti förens i oktober, men Johannes kan vara pappaledig. Mitt arbetsliv har precis börjat komma igång. Jag har flera projekt som jag fnular på och i oktober börjar jag mest troligt en starta eget kurs. Tills dess får jag jobba genom min mammas företag. Det känns jättespännande och lite förutbestämt att jag blir egen. Både mamma och pappa är/var egna företagare så man har det väl i blodet...
Nu gäller det bara att komma på nåt kitchigt namn. Nåt med dramapedagogik iallafall.
Molly slår oss ständigt med häpnad. För ungefär en vecka sen började hon härma och prata på en massa och nu är det ett ständigt tjatande. Hur gulligt som hellst och vi blir helt imponerade. Hur kan det gå så fort!!!??? Vi saknar er jättemycket och vet att ni alla har massor för er, men vi hoppas på en återträff när vi kommer till sthlm igen.
Kram på er!
Hanna

2 Comments:
Hej Hanna!
Vad kul att höra från er! Det var så synd att du blev sjuk på sista träffen! Jag har verkligen tänkt på er och att jag skulle ha skickat ett sms el nåt men sen har tiden sprungit iväg... Härligt att ni trivs uppe i norr! Jag förstår att det måste vara skönt med släkt och vänner runt omkring! Vi saknar er i alla fall och hoppas på återförening snart! Vore kul med en yoga-träff i pite också! Jag håller tummarna för ditt jobb, det kommer säkert gå strålande!
Ta hand om er tills vi ses och hörs! Krama Molly!
Kramar
Marika
Hej tjejen!
Vad spännande det låter, ert nya liv uppe i Piteå. Det verkar ändå som om ni gjorde helt rätt val eftersom allt faller på plats, den ena saken efter den andra!
Här är det mesta sig likt. Jag håller med dig om att det går ruggigt fort med barnens utveckling. William har nu haft inskolning i två veckor och han har blivit så mycket större på den korta tiden. Han pratar som aldrig förr och verkar snappa upp nya saker från de andra barnen varje dag.
Ser fram emot en träff någon gång i framtiden, men tills dess så håller vi kontakten via bloggen!
Kramar till dig och din familj!
Therese
Skicka en kommentar
<< Home